Vi stannade ytterligare en natt, som var väldigt tuff.. Att ensam ta hand om en förtvivlad och hungrig bebis när mjölken inte hade kommit igång i brösten och jag var utmattad efter förlossningen var ingen höjdare.. Personalen på BB ville inte att vi skulle ge någon mjölkersättning utan sa bara att det var normalt med skrik å förtvivlan.. De tyckte vi skulle stanna en tredje natt men jag kände inte att de gav mig något, å jag ville hellre va hemma med Mange så vi kunde hjälpas åt. Så vi åkte hem och min ena syster (som har jobbat på BB) kom ner å bodde två nätter hos oss. Det var guld värt och helt rätt beslut :)
Dessa första dagar var väldigt omtumlande.. Ludde blev bara arg när jag försökte amma för det kom ju inget, å det ledde till att jag blev stressad och orolig att han inte fick i sig nån energi.. Vilket ledde till att bröstmjölken dröjde ännu längre med att komma. Suck.. Jag var INTE beredd på att amningen skulle vara så svår att få till..
På fredagen (Luddes 4e dygn) så åkte vi på återbesök på BB och då visade det sig att min magkänsla var rätt.. Han hade inte fått i sig nån mat så han hade gått ner 400 gram! Då fick vi äntligen instruktion att ge ersättning.. Var 3e h skulle jag först amma, sen ge mjölkersättning och sen pumpa ur brösten med elektrisk bröstpump. Omständigt men något jag mer än gärna gjorde så att vår lille prins skulle må bra.
Dagen efter (lördag) var vi tillbaka på återbesök efter att ha matat extra i ett dygn å då hade han redan ökat 160 gram :)
Bröstmjölken började komma igång på måndagen, dels tack vare pumpandet och dels pga att jag inte kände mig stressad å orolig längre eftersom jag visste att han fick vad han behövde från ersättningen..
Förutom den låga vikten så var Ludde även väldigt gul (gulsot) den första veckan. Det hängde ihop med att han inte fick i sig nån mat.. Han låg precis på gränsen till att få behandling.. Men tack vare all ersättning så blev det också bra.
En omtumlande första vecka..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar